Det finaste som finns kan vara att få sova bredvid någon man älskar. Att få krypa tätt intill på kvällen, veta att personen finns kvar när man vaknar igen. Att få avsluta en fin dag och påbörja en ny med sin speciella person. Det är nog det jag saknar mest. Småpratandet om dagen som passerat, reflektioner, fnitter och skratt, allt det där som så snabbt blir så vardagligt men ack så värdefullt. Önskar att min speciella person låg och väntade på mig nu, då skulle jag krypa ned, släcka lampan och berätta små hemligheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar