Eller egentligen inte alls. Mitt liv är helt annorlunda från hur det var för en månad sedan. Då: pojkvän, kombo, student, blivande sambo. Nu: singel, ensamboende i tvåa, har fått arbete, blivande kombo. Här kan man tala om en riktig identitetskris. Jag tror att efter den här helgen så kommer allt kännas lite bättre. Jag har sörjt samma person så många gånger nu, nu tänker jag blicka framåt och njuta av livet. För det är så vackert i all sin oförutsägbarhet. Alla vackra möten, alla vackra människor. Stäng inte in er och sörj, gå ut och njut av andra och av ert eget sällskap. Njut av att det är maj, att solen värmer på bara ben, att rosévinet är kallt och smakar fantastiskt i sällskap med fina vänner, att hela naturen blommar ut i vacker skrud och bäddar in allt i ett romantiskt grönt täcke. Njut av att människor är ute och skrattar. Njut av att flörta med mannen på andra sidan uteserveringen, njut av att hela staden doftar av nyutslagna blommor.
Ut med er och lev!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar