Morgonpasset, kaffe och utsikten över en vacker soluppgång får förgylla min morgon. Har sovit förvånansvärt bra, tror det beror på ett fint samtal igår kväll. Ett sådant som gör dig varm i hjärtat, trots att man är så långt ifrån varandra så är det värt det när någon är så fin. Någon som skänker så mycket glädje bara genom sin uppenbarelse. Det är fint, mycket fint. Fick även träffa några andra fina människor igår kväll, några korta möten men som ändå gav så mycket energi och så mycket kärlek. Massor av leenden, förståelse, människor som vågar blotta hjärtat och som tar emot mig och mina hemligheter med öppna armar. Det är äkta kärlek. Ibland måste jag påminna mig själv om att kärlek kan vara så mycket mer än tvåsamheten, jag tror inte man kan få allt från en människa. Nu förespråkar jag inte på något sätt polygami utan tänker mer på andra behov, så som närhet och förståelse, glädje, empati. Allt sådant. Jag har många behov som mina vänner uppfyller på ett mer självklart sätt än min partner, det är så lätt att falla head over heals för någon och kröna denna person till viktigaste personen i livet. Kärlekspsykosen. Jag har själv gjort detta, när slottet rasade och kungen försvann - då stod jag där helt ensam, naken i min övergivenhet. Jag trodde inte att någon kunde få mig att le igen, för den enda personen som fick mig att le - det var han. Men med åren blir man klokare, idag sprider jag ut min needy-ness. Jag får bekräftelse och kärlek av många fina människor, och ger tillbaks så klart.
Men det är ett svårt motto att följa i vår värld där tvåsamheten tycks stå högst i kurs. Bara igårkväll när jag gick hemåt, småkikade in genom folks fönster - älskar att få en glimt av andra människors liv. De där ögonblicksbilderna, pasta vid köksbordet, ett par tittar på tv, två person gapskrattar i köket, några pussas. Men i varje fönster, utan undantag, två personer - ett par. Inte konstigt att det ibland kan kännas tomt, tvåsamheten är underbar. Men att få dela sin glädje och sorg med många utvalda är för mig ännu mer underbart och absolut nödvändigt.
du och jag - en lockande tanke
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar