Något händer när jag vaknar tidigt på morgonen, en del av mig vill sova vidare tänker "det är ju söndag, kl är bara 7, jag kan sova lite till" en annan del av mig blir genast stressad "då har jag två timmar på mig att göra allt jag borde innan A vaknar, jag måste skriva, kan ju inte sova bort dagen, tänk om jag försover mig". När dessa tankar börjar rusa så slutar det ofta med att jag piggnar till så pass att det är omöjligt att somna om. Igår var ett undantag, med hjälp av en ögonmask kunde jag återigen somna ett par timmar. Idag gick det inte, sängen var för liten, det var för varmt, jag var redan hungrig, otroligt törstig etc. Så nu har jag varit uppe ca 40 min. Svarat på lite mail, kollat lägget lite :) Hällt i mig en kopp kaffe, mmmm. Frukosten får vänta lite.
Så här ser dagen ut:- Njuta av morgontimmarna i ensamhet, kaffe och lite mer skrivande
- Jobb, vilket förutom de vanliga sysslorna inkluderar baka två sorters kakor, ha kalas för A
- Cykla hem, förhoppningsvis innan kl 18
- Träna, förmodligen är gymet stängt - så satsar på att springa milen
- Handla mat
- Veckostäda
- Börja packa
- Sova tidigt, jobb imorgon bitti
Nu är det verkligen nedräkning, efter idag: ett dagspass + ett dygnspass. Det klarar jag. Packa, tåg, flyg, flyg, framme!!! Det känns som det är det enda som existerar i tankarna nu, har jobbat så mycket att jag börjar känna att det skulle vara omöjligt att ta ett enda pass till utöver vad jag har kvar.
I morgon efter jobbet kommer kära E och hälsar på, tänkte jag skulle bjuda på lite middag och ett glas vin, hoppas på mycket härligt snack, var ett tag sen vi träffades ensamma.
Angående filmen igår, somnade efter jag hann gråta en hel del, den var sorglig. Kanske blir den mer feel-good lite längre fram, misstänker det. Gripande och bra verkar den, får se om jag kan se klart ikväll - återkommer med mer fullständig recension.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar